Kran

KOCKUMSGATAN 2

Ingenting förändras av sig själv

Gustav Gräll

När jag gick i högstadiet fastnade jag för Hoola Bandoola Band och den svenska proggen. Det var något med Mikael Wiehe’s texter som verkligen fångade mig. Jag har alltid tyckt att “Ingenting förändras av sig själv” är en av de finaste svenska låtarna som skrivits och på något vis kändes det självklart att döpa utställningen till det.

Hans låtar fick mig att upptäcka nya världar och tänka på ett nytt sätt. Precis så vill jag även att min fotografi ska vara. Jag blir glad när folk ser mina bilder och blir nyfiken att uppleva andra städer och platser.

Mina bilder är en hyllning till den svenska vardagen. Det är ett vackert land. Visst finns det brister och visst finns det saker som borde vara annorlunda. Men. Ingenting förändras av sig själv.

_____

When I was in high school, I fell in love with the Hoola Bandoola Band and Swedish prog. There was something about Mikael Wiehe’s lyrics that really captured me. I have always thought that “Ingenting förändras av sig själv” (“Nothing changes by itself”) is one of the finest Swedish songs ever written and in a way it felt natural to name the exhibition after it.

His songs made me discover new worlds and think in a new way. That is exactly what I want my photography to be like. I feel happy when people see my pictures and become curious to experience other cities and places.

My photos are a tribute to everyday life in Sweden. It is a beautiful country. Of course there are flaws and there are things that should be different. But. Nothing changes by itself.

Instagram: @kranfotozine